Uppdaterad 15.04 | Publicerad 11.46
Rikspolischef Petra Lundh har presenterat straffreformsutredningen.
De skärpta straffen kan leda till 16 000 fler fängelseår.
– Det är ett historiskt paradigmskifte, skriver statsminister Ulf Kristersson på X.
Under torsdagen presenterade rikspolischef Petra Lundh den nya straffreformsutredningen tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Reformen innebär skärpta straff på ett femtiotal brott och justitieministern kallar detta den största reformen av det svenska straffsystemet i modern tid.
– Det är ett perspektivskifte, från gärningsmannen till brottsoffrens upprättelse, säger justitieministern på pressträffen.
Till exempel höjs maxstraffet för grov våldtäkt från 10 till 12 år. Minimistraffet för grova ekobrott, till exempel grovt penningtvättsbrott, fördubblas till ett år. Minimistraffet för grovt vållande till annans död höjs från ett till två år.
Hårdare straff för gängrelaterad brottslighet
Likt nordiska grannländer föreslås att Sverige inför skärpta straff för brott som utförts med koppling till kriminella gäng. Man kallar det en straffskärpning enligt ”dansk modell”.
– Gängrelaterad brottslighet ska kunna ge dubbelt så långa straff, säger Gunnar Strömmer.
Däremot understryker rikspolischefen att straffet för brott kopplade till gäng inte automatiskt ska dubblas.
Ett förslag är också att domstolen ska ta mindre hänsyn till gärningsmannens personliga omständigheter när straffet bestäms. Till exempel ska inte straffet mildras för att brottslingen blir av med jobbet.
– Det ska vara den skada som gärningen inneburit för brottsoffret som ska beaktas vid bedömningen, säger Petra Lundh.
Den fulla effekten av reformpaketet blir 16 000 fler utdömda fängelseår per år. Det kommer att kosta 16,3 miljarder kronor per år för Kriminalvården.
– Just när det gäller hur många extra fängelseplatser detta innebär blir det svårt. Därför har vi istället räknat på fängelseår, säger rikspolischefen.
Minskad rabatt
Domstolen ska också ta mindre hänsyn till gärningsmannens personliga omständigheter när ett straff bestäms. Exempelvis ska man inte få ett mildare straff för att man riskerar att bli av med jobbet.
När en person döms för flera brott ska dessutom varje brott få större påverkan på straffet. Rabatten för flerfaldig brottslighet blir alltså mindre.
Villkorligt fängelse införs
Ett annat förslag är att presumtionen mot fängelse tas bort. I dag ska domstolarna försöka undvika fängelse om andra påföljdsalternativ är möjliga. Samtidigt föreslås att ett nytt system med villkorligt fängelse införs för kortare straff, framförallt för förstagångsförbrytare.
– Förslagen hänger ihop. De samverkar och ska ses som en helhet, säger Petra Lundh.
