På torsdagen överlämnades Straffreformutredningen till justitieminister Gunnar Strömmer (M). Regeringen vill med straffreformen flytta fokus från hur gärningsmannen påverkas av straffet till hur brottet påverkar offren och samhället, säger Gunnar Strömmer på en presskonferens.
– Vi ser att dagens system alltför ofta resulterar i straff som inte återspeglar brottets allvar.
Höjda straff för grova våldsbrott
Utredningen föreslår att straffen skärps för ett 50-tal brott. Bland annat höjs maxstraffet för grov våldtäkt, grov våldtäkt mot barn och synnerligen grov misshandel från 10 till 12 år.
Minimistraffet för grova ekobrott, till exempel grovt penningtvättsbrott fördubblas till ett år. Minimistraffet för grovt vållande till annans död höjs från 1 till 2 år.
Dessutom ska den som har begått flera brott med ett maxstraff på 12 års fängelse kunna dömas till livstids fängelse, även om livstid inte finns på straffskalan för de enskilda brotten.
Upp till dubbla straff för gängkriminalitet
Utredaren föreslår också att gängrelaterad brottslighet ska kunna ge upp till dubbla straff, likt den modell som finns i Danmark. Det innebär en ny straffskärpningsbestämmelse för brottslighet som kan kopplas till kriminella nätverk. Den nya bestämmelsen ska även gälla vissa brott som exempelvis sprängningar och skjutningar på allmän plats även om det inte finns koppling till kriminella nätverk.
Samtidigt föreslås att ett antal grunder för så kallad straffrabatt tas bort. Det gäller om gärningspersonen skadats till följd av brottet, om det gått lång tid sedan brottet genomfördes och om personen blivit av med sitt jobb.
Villkorligt fängelse införs
Ett annat förslag är att presumtionen mot fängelse tas bort. I dag ska domstolarna försöka undvika fängelse om andra påföljder är möjliga. Samtidigt föreslås att villkorligt fängelse ska ersätta villkorlig dom och skyddstillsyn.
Förslagen i reformen kommer att leda till ett ökat tryck på kriminalvården, påpekar rikspolischef Petra Lundh.
– Efter en mycket grov uppskattning bedömer vi att straffreformen kommer att medföra ungefär 16 000 fler fängelseår per år. En sådan ökning innebär kostnader på cirka 16,3 miljarder kronor för kriminalvården, säger hon.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.
